Mentalitet
APBTn är en hund med en stor öppenhet för människor - en direkt konsekvens av aveln för hundkamp, där det enligt regelverk varit nödvändigt att hundarna kunnat hanteras av främmande människor, både före och under match. APBTn är ofta social och tydlig med att den gillar människor - hoppig, studsig och du får förvänta dig att bli knockad av ren glädje. APBTs är med andra ord sällan bra vakthundar. Visst kan de alarmera, men den stora majoriteten är inte heller speciellt ljudliga.
APBTn har ofta en stor jaktkamplust, för vilken den selekterats för under århundraden. De är ofta intresserade av vilt - vill gärna jaga och fullfölja jaktsekvensen med gripande. Det ställer givetvis stora krav på koppelhållning.
Den långa selektionen för att härda ut och prestera även trots skador är tyvärr en nackdel för dagens hundar, då det medför att hundarna har stor smärtuthållighet. Det kan vara svårt att se om en APBT är smärtpåverkad, om det inte syns utifrån.
Selektionen för baitings och kamp har också medfört en lägre retningströskel för andra hundar - vilket den delar med sina närbesläktade raser. De ser sällan andra hundar utan att reagera på något sätt - glatt uppspelt eller mindre glatt uppspelt. Träning där hunden får associera andra hundar med avslappning och positiv förstärkning, kan i många fall vara tillräckligt för att hunden som vuxen ska kunna klara av vardagliga situationer med hundmöten och kanske leka med enstaka kompisar. Men räkna med att de flesta APBT inte tackar nej till hundslagsmål om de bjuds in. Det är därför din uppgift att se till att din hund enbart vistas i miljöer där främmande hundar inte tillåts komma framrusande. Vi avråder bestämt från vistelse i hundrastgårdar med hundar du inte låtit din APBT lära känna under ordnade former.
Många APBT är livliga, om än med förmåga att slappna av inomhus. Räkna med att du i de flesta APBT har en träningskompis oavsett om du vill cykla, vandra eller träna fysiska hundsporter! Med sin bulldoggmentalitet kan de dock uppfattas som aningen egensinniga. Att de är avlade för ett självständigt arbete skiner lätt igenom, och du får rusta dig till att både ha tålamod tänjbart likt en gummisnodd, likväl som att bli skicklig på att motivera hunden till att göra det du finner mest lämpligt!